Ännu en sådan där idrottsmorsahelg är över. SumSim, eller ungdoms-SM om man skall översätta från simsvenska till rikssvenska med Mölndals Allmänna Simsällskap. 20 ungdomar, tre tränare och två ledare. Spännande (då tänker jag positivt) på Stockholms central där leden av simmare flöt iväg (!) trots fem ivrigt vallande vuxna runt ungdomsflocken. Jag insåg att vi missat kepsarna. De där oformliga, färgrika med en propeller på toppen. Nästa gång! Trots bristen på kepsar tappade vi inte bort en enda. Kändes bra. 1-0 liksom.
För första gången fick jag träda in i Nationalarenan för svensk simning, Eriksdalsbadet i Stockholm. Ville känna mig lite högtidlig, men det var mer transpiration efter kånk av välfyllda kylväskor, banankartonger och ryggsäckar. Detta är att vara ledare för simmare. Känslan av underarmar försvinner gradvis. Efter armbågen tar en banankartong alternativt kylväska vid. Udda.
Men det är en ynnest att få vara med dessa fantastiska ungdomar! Säg den mamma och pappa som får åka med sin 15-åring och hans kompisar en hel helg. Jag är priviligierad.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar